We need you home, we need you near, come back wild one, will you?


Utfyllnadsbild från "The Pacific". Band of brothers systerserie. Defenitivt lillasystern, skulle jag vilja påstå.
 
Sjuk. Krasslig. Illamående. Kalla det vad ni vill - det är endast ekvivalenta uttryck för samma sak.
 
Här hade jag lagt upp ett träningsschema inför den kommande veckan och under den första dagen så slår det till. Febertermometern vandrade upp till 38,2 och kroppen känns som en degklump. Utan jäst. En kropp som aldrig kommer att återigen fyllas av liv. Dessutom skall man aldrig träna tidigare än tre dagar efter feber, så tisdag, onsdag & torsdag går bort även om jag är helt frisk imorgon. Yay. Jag vet hur dumt det är att träna med feber, men det är nästan så att jag funderar på att bryta mot den självklara regeln ändå. Men det är inte smart alls. Det positiva är väl att jag får tid över till körkortsteorin medans jag försöker kurera mig i alla fall. Jag kommer att klättra på väggarna redan imorgon förmiddag så grattis till de som vill spendera tid här hemma.

Idag fick jag förresten koden för att aktivera mitt användarkonto till universitetet. Herregud, det är inte alls långt kvar innan det hela börjar! Jag har dock inte funnit någon litteraturlista så jag måste försöka fråga mig omkring. Kurslitteratur brukar sannerligen inte vara en billig investering, även om man köper begagnat! Själv så drunknar jag i böcker på gymnasial nivå vilka säkerligen kommer bli svåra att göra sig av med då kurserna har en helt annan utformning numera - men jag blir väl knappast dummare av att behålla böckerna. Chansen att jag någon gång kommer bläddra i min geografibok igen, såvida det inte är under pistolhot, är nog lika med noll.

På tal om böcker så har jag kommit över ett antal riktigt fina sådana som jag inte har någon aning om hur jag ska hantera. Jag har verkligen ingen plats för dem! Dessutom så har jag redan sorterat ut ordentligt i den överbelamrade befintliga bokhyllan, så att de ska kunna trängas in där är helt uteslutet.

Nu ska jag äta upp den sista pepparmints-godisen (som smakar kalk!) och lägga mig i sängen. Det kanske är nu det är meningen att jag ska börja med någon av alla de olästa böckerna jag har strödda i rummet?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0