Dagens film: "Kelly's heroes" med Clint Eastwood i huvudrollen.

Den åttonde januari är det min tur att visa film på en filmkväll som jag och några vänner skall ha, och jag har haft enorma problem med att välja ut en passande krigsfilm. En film som klättrade upp som toppkandidat var kvällens filmval, Kelly's heroes. Det blev inte direkt mindre jobbigt att välja film nu. Det finns ett par filmer kvar på min lista att arbeta mig igenom innan jag måste ta ett slutgiltligt beslut. Men vilken bra film, Kelly's heroes! ♥

Känner ni, kära läsare, till den eminenta lagen som går under benämningen Murphys lag, eller "lagen om alltings jävlighet"? Den går ut på att om någonting kan gå fel, så kommer det att göra det. Just nu känns hela min dag - nej, förresten, säg istället mitt liv eller hela min existens, som en stor, tydlig manifestation av Murphys tes. Jag är fortfarande så otroligt sliten efter att ha varit sjuk, åkte till skolan för ingen undervisning igår (trevligt sällskap gjorde det dock bra!) då läraren var sjuk, och har haft ett källtextseminarium idag på "Kris i befolkningsfrågan" av Gunnar & Alva Myrdal. De är inte precis de personer som man vill ha som coacher i positivitet.

Jag vet inte ens varför jag skriver, om inte för att ge ett levnadstecken.
Nu ska jag försöka hitta en film att se.

Usch, nu får jag ta på mig dumstruten och blicka in i hörnet igen angående min uppdatering. Men jag har varit sjuk, så denna gång har jag ett legitimt skäl till min frånvaro. Jag har missat någon föreläsning, men utan att det verkar ha blivit någon större skada. Imorgon blir det nya tag med en föreläsning om välfärdsstaten och folkhemmet. På Tisdag har jag för mig att jag är ledig, och sedan har vi ett källtextseminarium angående "Kris i befolkningsfrågan" av Gunnar & Alva Myrdal. Ett charmerande par, eller inte.

Det har inte hänt något särskilt sedan den förra uppdateringen; jag har spenderat dagarna med att julpynta och se Fame eller Downton Abbey. Känns verkligen inte särskilt produktivt, men man måste väl bara få existera någon gång också. Det skall bli otroligt skönt med lite ledighet, så att jag kan göra analysen på romanen i lugn och ro.

Förresten, är det bara jag som blir lite deprimerad när julen närmar sig? Jag är en sådan där glädjedödare då det kommer till jul. När man var liten var det spännande med julklappar, Kalle anka på TV och allt som hörde julen till, men nu muttrar jag mest om det kommersiella jippo som det har blivit. Skall vi vara riktigt traditionsenliga vore ju Jesu födelse, men jag tror inte ens att antalet människor som firar julen på grund av detta uppnår mer än ett fåtal procentenheter. Istället kan man öppna en tidning, ett internetforum eller sätta sig på ett fik bara för att höra att människornas ekonomi blir otroligt testad under julmånaden, och det verkar vara någon tävlan om vem som kan leverera de mest storslagna gåvorna. Julen blir någon slags ångestperiod, och då har allt det vackra bakom det hela gått förlorat. Idag var jag på stan en sväng i julklappsfunderingar, och jag har i princip tvingat min stackars familj att komma på vad de vill ha, precis som de fick tvinga ur mig. Jag känner själv att de julklappar jag kommer ge bort kommer vara supertråkiga.

Jag opponerar inte emot att det är trevligt att spendera tid med familjen, men vi är redan så tighta att hela saken med att träffas inte känns särskilt exklusiv. Dessutom, julmat .. Inte riktigt något som jag uppskattar. Jag vet inte, det är något som gör mig vemodig över att julen helt enkelt tappar sin glans och magi totalt, precis som många andra saker tenderar att göra då man inte längre är barn.

Nej, dags att ockupera badkaret. Det blir en lugn kväll. Få se om jag orkar hitta ett papper och fatta pennan.

Eder skribent är helt utmattad och har kortslutning i huvudet efter helgens intensiva studier. Under gårdagskvällen och idag har jag suttit och svurit över hemtentan och analysen som skall lämnas in under morgondagen. Nu ligger dock fem sidor analys och sju sidor hemtenta i väskan och väntar på att få lämnas in, och den här kvällen blir en kort andningspaus. Imorgon drar nämligen cirkusen igång igen med kurslitteraturseminarium på torsdag som innefattar en hel del (cirka 150 sidor, tror jag) text. Jag tror inte jag var den enda som fick fram en djup suck och ett " .. Men för i helvete!" då jag såg instruktionerna till seminariet. Det är inte obligatoriskt enligt schemat, och jag har nog aldrig varit så frestad att inte visa min goda vilja i hela mitt tjugoettåriga liv.

Vi har en romananalys liggandes framför oss, och jag ville nästan hoppa ut genom fönstret när jag såg listan mellan böcker vi fick välja mellan, speciellt då jag såg Strindbergs "Röda rummet". Jag gillar verkligen inte den boken. Istället valde jag Victoria Benedictssons "Pengar". Jag är nöjd, för jag har velat läsa något av henne ett bra tag nu, och jag har bara 20 sidor kvar av boken.  Det är bara att bita i, för det kommer bli ett helvete framöver ..

Nej, nu är det dags för ännu ett avsnitt eller två av Fame.

Den här veckan är verkligen både avkopplande och stressande. Avkopplande i och med att vi har väldigt få lektioner: ett filmseminarium på Charlie Chaplin på Onsdagen är det enda schemalagda förutom det som gör veckan stressande: redovisning av våra moderna klassiker. I veckor har klassen suckat och stönat för att analysera våra stora tänkare som med sitt högtravande språk och brett tilltagna ordförråd försökt lägga krokben på oss. Freud har gjort psykologiska avstickare där han lämnat mig i trollskogen och glatt skuttat tillbaka utan mig. Ja, man kan faktiskt säga att mitt liv har tillhört Freud.

Jag känner det verkligen då jag sitter rakt upp och ned såhär och slötittar på ett avsnitt av Top Model som paus: vad skönt det skall bli då torsdagen är över. Vad stressande det har varit. Hemtentan som också skall in på Måndag med den skrivna analysen skall vi arbeta oss igenom under Fredagen. Imorgon är jag ledig men skall plugga efter en ordentlig sovmorgon. Med risk för att låta som en nybliven förälder med svarta sopsäckar under ögonen kan jag ju bara säga att sömn är så otroligt underskattat.

Idag höll jag, Agne & Sofia till på universitetet för att plugga trots olika klassiker samt att bolla lite idéer med varandra. Hur mycket som blev gjort vet jag inte direkt, men det var trevligt i alla fall! Det känns som att jag har den enklaste författaren då de har Sartre & Nitzsche. Tala om att jag inte är avundsjuk!

Nu blir det ett till avsnitt av Top Model och sedan tidig kväll. Ni får denna eminenta låt.