Utstå en hel film för att se mannen till vänster mindre än en halv minut: totally worth it.

När jag betygsatte min senast sedda film (My boy Jack) på Filmtipset så började jag kolla igenom all statistik som har kunnat sammanställas baserat på enbart 128 betyg. Nej, jag ser inte särskilt mycket film, det ska jag erkänna. Men denna statistik fick mig faktiskt att bli deprimerad. Snittbetyget är cirka 3 av maximala 5, och det är ju egentligen ganska okej, om man är en sådan som bara halkar in på filmer. Om man är en sådan som zappar förbi Lördagsfilmen och fastnar framför den på grund av att alla program är så undermåliga att man lovar sig själv att aldrig mer betala in TV-licensen igen.

Problemet är dock att jag inte är en sådan människa - jag är en sådan som hör talas om en film och bestämmer mig för att "DEN, just den filmen vill jag se!", hittar den och sitter som på nålar av förväntan för att sedan inse att den inte alls var så perfekt som jag hoppades och trodde att den skulle vara. Jag vet inte vad jag gör för fel! Jag lyckas aldrig hitta en sådan film som jag bara totalt avgudar. Sist jag verkligen kände en sådan kärlek för en film var då jag gick i nionde klass och såg "G-som i gemenskap" en gång om dagen i ett halvår.

Sedan ska jag dock erkänna att jag ger de mest usla filmerna högre betyg för att någon speciell skådespelare är med, vilket jag sagt innan. I Tisdags såg jag en film som jag bara kände ett enda stort "herregud, kan den inte vara slut snart?!" igenom. Anledningen till att jag ens såg den från början trots att den gick emot allt som en bra film är för mig (Amerikansk, romantisk komedi, kom igen.) är för att jag skulle kolla in en särskild skådespelare.

Filmen är cirka en timma och 40 minuter, och den skådespelare jag ville se äntrade scenen då det var cirka en kvart kvar av filmen. Hans insats? Han sa en mening ("I'm pretty sure she would have been happy with just this apartment, I don't think you needed to propose."), gav ett ansiktsutryck som mest liknade "cool story, bro" och var synlig i filmen i 27 sekunder. Och då har jag räknat med de tillfällen då han hade ryggen mot kameran. Och detta, enbart detta, mina vänner, gjorde att filmen fick en tvåa istället för en etta i slutgiltligt betyg.

Hah. Det är hårt att vara styrd av libido. Men ack så underbart.
Men bra filmer, det verkar det inte resultera i.