Curses, curses, curses. Alla varianter. Dubbla föreläsningar lämnar långa texter med föreläsningsanteckningar att renskriva och jag hade tänkt hinna färdigt dessa ikväll.

Imorse var eder skribent med om en icket ovanligt förekommande, men ack så otrevlig incident. Jag låg och filosoferade någonstans i gränslandet mellan sömn och vakenhet då jag helt plötsligt ställde mig frågan om det var Söndag eller Måndag idag. Efter ett snabbt överläggande med mig själv insåg jag att det nog var vardag trots allt, och att eftersom jag var vaken hade klockan (som är ställd på 07:20) ringt. Panikslaget viftade jag med benen som en skalbagge på rygg (en sorglig syn, i sanning!) för att ta mig upp, satte fötterna på det iskalla golvet och kastade en blick på klockan vars lysande röda siffror sade .. 05:35. Med en suck tung nog att göra verklighet av kaosteorin så var det tillbaka till två timmars orolig sömn. En enbart dålig start på dagen, med andra ord.

Skall jag vara ärlig så skrev jag de första två raderna för en lång stund sedan. Jag skrev klart den längsta anteckningen då jag lovat en studiekamrat en kopia av den under morgondagen. Efter timmar av skrivande så sparade jag dokumentet på datorn, och sedan när jag skulle korrekturläsa .. Borta. Det enda som återstod var de två första raderna och resterande del av texten stod icket att finna. Nu har jag i ett rent anfall av ilska skrivit ned alla anteckningar återigen för att kunna skriva ut dem imorgon. Dålig start på dagen, och sannerligen ett dåligt slut.

Okej, dags att lugna ned sig. Imorgon är det återigen en kort dag och sedan skall jag nog ut till stugan!